Månad: december 2020
Dan före dopparedan
Jag har sovit elva timmar, gick och la mig strax efter åtta igår för då var jag så trött att världen snurrade.
Nu har jag druckit kaffe och grinat över dn, först åt Antje Jackeléns julhälsning, sen åt porträtt av barnfamiljer som separeras vid gränsen i Skåne pga coronan. (Såklart måste man ha perspektiv, det är ju skillnad på att inte få fira jul ihop pga pappan är britt, och att inte få fira nånting nånsin pga barnen fastnade i Syrien utan pass för fem år sen, men ändå.)
Vid lunch ska jag köra över till min snubbe, vi ska gå ut och äta lunch, göra julskinka (it’s a first!), koka knäck och slå in paket (och jobba). När jag kommer hem igen ska jag laga Janson och laxterrin, satan vad sur jag är på syrran och hennes man som sa tvärnej till matkasse i jul (ledtråd: de är lediga hela den här veckan, det är inte jag).
Jag är arg på coronan, arg på mina barn, arg på mitt ex och arg på klimatförändringarna. Och på alla töntiga vaccinhatare på facebook, död åt dem och deras töntiga konspirationsteorier.
Och imorgon kommer jag att vakna och tindra och flera av mina vänner har skickat julklappar per post och en har till och med nominerat mig för att vinna nåt på insta för att jag är en sån glädjespridare med min vardagsärlighet. Se där!
2020, jävla bajsår. I vanliga fall hade jag tänkt att det självklart blir bättre, nu vet jag fan inte. Avgå alla.
Ändå: Jag gläds åt min höga nettolön idag pga mycket övertid, ser solen bryta fram och läser Nadia Jebrils juldikt:
Tänk om alla barnen visste
att 1 mamma varje minut
hinner göra lika mycket
som 10 tomtenissar
Tänk om alla barnen visste
hur mycket julen lär oss
om livet
kvinnorna som gör allt för att hinna allt
sen kommer en tomte och får all credd.
—
This too shall pass.
Det är mörkast före gryningen
Som vanligt kom det solsken efter skit, torsdagkvällen förflöt i harmoni och det har hela fredagen gjort också. Nu står dottern och bakar samt har gjort milkshake till sig och sin bror (som sitter instängd och sakta spelar ihjäl sig). Ikväll åker vi över till min mamma och går på kinakrog.
Ni är så snälla, allihopa. TACK.
(Och så glömde jag tydligen sista steget i publiceringen. Vi kom iväg, alla tre, mötte upp mormor, åt ytterst habil men ändå sjukt prisvärd (fyra personer 709 kr inklusive räkchips, dricka och två enorma efterrätter!) kinamiddag, promenerade tillbaka hem till mitt barndomshem. Lämnade en grej i garaget, jag skämtade om en kollega som i somras fikade i sina föräldrars garage för att det regnade, ”tänk vad vi skulle behöva julpynta för att det skulle bli tillräckligt mysigt för att fira jul här!” ”Det skulle inte alls behöva pyntas så mycket, det är rätt fint ju” sa sonen innan han kom på att han egentligen är en trumpen tonåring. Han, som tillbringat så många barndomstimmar med morfar i det där garaget (och till och med åkt snökana ner ifrån taket, men då var han så liten så det kommer han inte ihåg). Sen körde vi hem igen, han somnade i bilen. Min tonårsbebis.
Nu sitter han i sitt rum och spelar igen men han har inte stängt dörren helt. Dottern spelar Among us på telefon med sin bästis. Jag kokar tomtegröt till lördagsfrukost. Alla dricker julmust. Imorgon kväll kommer min snubbe och då ska vi klä granen.
Tre arbetsdagar kvar. I can totally do this.
Lösenordsskyddad: Och visst är det märkligt
Lösenordsskyddad: Alla jävlar
Livets pyttesmå glädjeämnen
- Båda barnen är i skolan! Det ena i tid, det andra 2,5 timmar försenat. Men ändå! En timmes ensamtid för mamman!
- Sonen frågade innan han släpade sig iväg, med pigg och trevlig röst, om det är nån skillnad på de olikfärgade vitaminbjörnarna. (Ja, jag ger dem vitamintillskott i form av gummibjörnar. Whatever works.) Nej min son, du kan ta precis vilka som helst.
- Pstaven som om en dryg timme ska våldas in i min arm låg där jag letade i badrumsskåpet.
- Det ösregnar inte.
- Min snubbe hämtar mig med bil efter gynbesöket. Jag får sova en stund på hans soffa.
- Efter det åker vi hem till mig och plockar upp Maxburgare åt alla på vägen.
- Vi ska även plocka upp rejäla gipsskruvar så att vi kan skruva upp min lilla fina nyinköpta braskamin på väggen ikväll.
- Enligt den färskaste väderprognosen ska det snöa lite 21 och 22 december!!!
- Jag har bokat storstädning en eftermiddag nästa vecka. God jul, jag!
(Jag klev upp 4.50 idag och är ev lite socker- och koffeinspeedad. Då får det vara så.)
Historia och geografi
Jag: ”…och då berättade hon att hon visat en gammal julkalender för sina barn, en som var jättepopulär när jag var liten. Och då blev barnen jätterädda för Vätten. Vet ni vad en vätte är?”
Sonen: ”Ja…? Men varför…”
Dottern: ”Det är en sjö. Varför blev de rädda för en sjö?”
Jag: ”Hahaha, nej! Ni har ingen kultur ju. Det är en gammal tomte!”
Sonen: ”JAHA! Den som var lite elak! Jag trodde också att du menade en sjö, varför är de rädda för en sjö tänkte jag!”
Här följde en kort diskussion om Coca-Cola-tomten samt gröt på trappen. Ugnspannkaka och rårivet, en snäll mamma som tänker att ibland flyter det ändå.
Och så tänker jag på vättar, på nyår för två år sen, min snubbe och jag i tidernas skönaste sängar, i fjällstugan med alla barnen. Overkligt tjocka duntäcken, kolmörker, och hur vi varje kväll innan vi somnade inte kunde låta bli att citera ”…gott under midnattstimma”. Vår gemensamma kanon.
Undrar vad som blir barnens gemensamma kanon? Fortnite-dansen samt Jocke & Jonna. Jag ska inte muttra om att det var bättre förr. Men det VAR det.
Decemberhets
Måndag bup, tisdag tandläkare, torsdag gyn, fredag massage. Har avbokat tandläkaren pga krockar med stallet, men ska istället klämma in bilservice och däckbyte. Ska försöka få ihop till ett utomhusfödelsedagskalas nästa helg också.
Jag kanske snarast ska häpna över att jag inte ÄR särskilt stressad just nu, för det är jag inte. Ingen magkatarr i sikte heller. Heja kroppen!
Anka springer 